Johan Magnusson, docent i informatik vid Göteborgs universitet och föreståndare för centret Swedish Center Of Digital Innovation (SCDI).

Studio Ett i radions P1 tog på måndagen digitalt avstamp i Tyskland för att kort därpå landa i Sverige. Precis som beskrivs i reportaget ligger Sverige – till skillnad mot Tyskland – i framkant i Europa när det gäller digital utveckling, men vi kan inte nöjt luta oss tillbaka.
– Vår infrastruktur är föråldrad. Vi har haft ett försprång eftersom vi vågade satsa tidigt, men nu är vi i ett läge där det här börjar bli en skuld, säger Johan Magnusson, docent i informatik vid Göteborgs universitet och föreståndare för centret Swedish Center Of Digital Innovation (SCDI).

Nyhetsmagasinet Studio Ett intervjuade på måndagen såväl Johan Magnusson som energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman (S). Under rubriken ”Digitalisering i Tyskland och Sverige efter corona” jämfördes ländernas digitala status. Tyskland må vara Europas största ekonomi, men på digitaliseringens område befinner sig förbundsrepubliken, och nu citerar vi Studio Ett, ”på hästskjutsens utvecklingsnivå”. Gällande tillgång till bredband ligger exempelvis tyskarna på en genant 25:e plats i Europa medan Sverige intar prispallen som trea.
– Men vi har också vissa utmaningar, poängterar Johan Magnusson i programmet och pekar inledningsvis på hur den offentliga sektorn behöver se till att vara fortsatt relevant för medborgare och företag och tillhandahålla lättanvända digitala tjänster.
– Så länge det bara är en fråga om inre ineffektivitet, det vill säga att den här teknologin används internt inom respektive myndighet och förvaltning, händer inte mycket. Men det börjar hända saker när det skapas ett förändrat förändringstryck utifrån. Som nu med pandemin.

Den svenska regeringen har utlovat ett välfungerande bredband över hela landet senast 2025. Anders Ygeman hyser ingen oro angående det löftet.
– Det tror jag att vi kommer att klara, säger han trots att nästan 20 procent av svenskarna fortfarande saknar tillgång till snabbt internet.
– Men det beror i stor grad på att den marknad som utlovade bredband, och som fick ta del av statliga medel för detta, inte levde upp till de egna utsagorna och inte byggde så mycket som de skulle, hävdar han kritiskt.
Ygeman förnekar dock inte att ansvaret vilar ytterst på regeringen.
– Vi behöver tillföra mer resurser och måste öka takten. I dag byggs faktiskt bredbandet ut nästan dubbelt så snabbt i glesbygd som i storstad.

Johan Magnusson menar å sin sida:
– Jag ser inte riktigt utbyggnaden av bredband som problemet. Det större problemet ligger inåt i respektive organisation med ett digitalt arv, eller en digital infrastruktur, som inte är byggd för att kunna vidareutvecklas på toppen.
– När vi tittar på att exempelvis utveckla nya digitala tjänster är det fortfarande en styrning som motverkar detta. Vi har en digital infrastruktur, alltså systemen vi haft sedan länge, som inte är byggd att utvecklas på. Vi har fortfarande stora trösklar för att få snabb en snabb utveckling av digitala tjänster. Det är dessa digitala tjänster som medborgarna efterfrågar och det kan vi inte leverera, konstaterar han.

Anders Ygeman instämmer i att vi har myndigheter som sitter kvar i gammal stordatorstruktur som kräver respektingivande investeringar att ersätta. Johan Magnusson anser dock att det inte kan vänta. Han vill se starkare politiska initiativ.
– Jag efterfrågar en tydligare styrning. Alltså en styrning som går ut på att titta på omsättningshastighet och på genomsnittlig livslängd för de här systemen, säger han och beskriver de upptäckter som då troligtvis kommer att göras:
– Man tittar inledningsvis på vilken teknisk bas systemet är byggt på. Och då lär man komma fram till att idén att låta tusen blommor blomma, att alla ska bygga upp sin egen digitala infrastruktur, inte är hållbar. Det ser vi bland annat i rekommendationerna i den nya offentliga utredning som kommit om vården. Vi behöver en nationell infrastruktur som inte bara består av bredband utan även digitala bastjänster.

Studio Ett: har pandemin visat på brister i digitaliseringen i Sverige?
– Jag tycker snarare tvärtom. Pandemin har visat på att det finns en innovationskraft. I våra studier kring digital mognad har vi varit negativt inställda till innovationskraften kring digitaliseringen i Sverige, men det vi ser här är att man kringgår existerande styrning och faktiskt får saker och ting gjorda. Det har varit en enorm framgångssaga, tycker Johan Magnusson och avslutar med en uppmaning:
– Nu får vi i efterhand inte falla tillbaka till samma sätt vi gjorde tidigare. Vi behöver lära oss av detta och göra om styrningen så att vi faktiskt möjliggör innovation även i tider av icke-kris.

Inslaget med Johan Magnusson och Anders Yngeman finner ni i  Studio Ett måndag 10 augusti