Sett till digital utbyggnad ligger Sverige i topp i EU.
Men det finns statistik som visar att den digitala utvecklingen i vårt land tappar fart. Enligt en OECD-undersökning har produktivitetsökningen inom svensk offentlig sektor sedan 1994 varit lika med noll. Näringslivet har under samma 25-årsperiod uppnått en produktivitetsökning på 60 procent. Den offentliga sidan har mycket att ta itu med.
– Alla myndigheter måste börja jobba med digitaliseringen på riktigt, menar Peder Sjölander, digital utvecklingschef och CEO på Migrationsverket.
Programpunkterna har avlöst varandra hos facktidningen Offentliga Affärer under Almedalsveckan i Visby. Många kloka samtal har genomförts. Ett bra exempel är den 45 minuter långa begivenhet som var rubricerad “Halkar Sverige efter i den digitala omställningen?”. Sammanlagt sju medverkande framförde sina synpunkter under ledning av moderatorduon Åsa Almesjö och Peter Davidson från PA Consulting.
Särskilt illavarslande var det att höra hur många samordningshinder – av teknisk och juridisk natur – som offentlig sektor har att brottas med. Stuprörsmodellen gör det besvärligt att dra fördel av varandra och kollaborera fram samarbetsvinster.
Viktoria Hagelstedt, senior rådgivare på DIGG (Myndigheten för digital förvaltning), var mycket bestämd i sin önskan om en större spridning av data myndigheter emellan.
– Ska vi kunna hålla på med AI krävs en förändring i det fallet. Nu ligger datan fast och det är ett problem. Vi måste jobba annorlunda, säger hon och förklarar:
– Det offentliga har fantastiskt mycket data hos olika aktörer. Den behövs och är en förutsättning för att vi ska lyckas. Vi jobbar i uppdrag med bland annat Skatteverket och Naturvårdsverket för att se hur vi kan åstadkomma bättre dataflöden. Vi hittar utvägar på olika sätt, men skulle behöva mer samlade lösningar.
Arbetsförmedlingen, som för närvarande genomgår kraftiga nedskärningar vad gäller personal och antalet kontor, har stött på samma huvudvärk nu när manuell hantering ska ersättas med intuitiva webbtjänster.
– Men det är en lång resa som bara är påbörjad, tydliggör Katarina von Goés, chef för samordnade tjänster på Arbetsförmedlingen, och påpekar att AI-integrering och dataanalys kräver mangrann koll på data och informationshandling – och att hon i det fallet märker klara brister.
– Jag jobbade tidigare på ett regeringsuppdrag där vi stöttade 20 myndighetsledningar. Detta, varför Sverige halkar efter i den digitala omställningen, var ett återkommande tema. Och vad grundar sig problemen i? Jo, datahanteringen. Vi har slarvat med datahanteringen. Speciellt när det gått fort. Det är ett lapptäcke i dag med olika system och olika lösningar som är svårt att få ordning på.
Men det initierade panelsamtalet gav också positiva exempel. Göran Sundin, digital strateg på Skatteverket, berättade om deras chatbot Skatti som tog endast fyra månader i anspråk att sjösätta – från kick off till produktion – och som sedan i maj ifjol svarat på närmare en miljon frågor. Mark Marissink, biträdande avdelningschef Naturvårdsverket, tog upp arbetet som sker på uppdrag av regeringen att digitalisera och tillgängliggöra miljöinformation.
Intressant var också att lyssna på Jakob Hellman som är verksam på Vinnova som senior public policy manager. Vinnova är Sveriges innovationsmyndighet och har en årlig budget på tre miljarder kronor som investeras i forskning och innovationsprojekt där merparten inkluderar någon form av digital komponent. Stödet yttrar sig bland annat i något som kallas Datalabb. Lantmäteriet använde sig av den här resursen när man genomförde fastighetstransaktioner i blockchain-teknik.
– Sedan har vi regelverken där vi satsat på något som heter Policylabb. Vi tittar i det fallet på hur man kan jobba mer användarcentrerat och agilt även när man utför reglering, alltså när man tar fram nya regler och utvärderar dem. Vi har jobbat med tolv myndigheter inom delningsekonomi, drönare och så vidare. Sedan samverkar vi nära med DIGG och SKL i de här frågorna för att kunna dra åt samma håll,
Just samverkan är, enligt Peder Sjölander på Migrationsverket, ett nyckelord för att hämta in förlorad mark och därnäst ta nästa steg och få större nytta av de investeringar som görs.
– Alla myndigheter måste börja jobba med digitaliseringen på riktigt. Kompetensmässigt inte minst. Dels i form av tvärfunktionella team och dels genom nya varianter av IT-jobb: IT-jurister, IT-inköpare, interaktionsdesigners, verksamhetsutvecklare med mera. Man måste verka på ett helt annat sätt för att förstå den nya kontext vi jobbar i. Det är en utmaning. För vi är oftast organiserade i kompetenser. Så det är något vi måste lära oss tror jag, konstaterar Peder.
- Programpunkten “Halkar Sverige efter i den digitala omställningen?” anordnades i regi av Offentliga Affärer som är Sveriges största affärstidning riktad till landets offentliga sektor. Offentliga Affärer medverkar i år på Almedalsveckan i Visby för nionde året i rad.
Bildtext: Jakob Hellman, Vinnova, Peder Sjölander, Migrationsverket, och Katarina von Goés, Arbetsförmedlingen, under panelsamtalet om det faktum att Sverige halkar efter i den digitala omställningen. Foto: Offentliga Affärer webbsändning.
