Det kan vara ett sudoku. Eller ett pussel.
Men mestadels har det med jobbet att göra.
Patrik Hedenström har en fenomenal förmåga att övervinna varje klurighet. 24-åringen personifierar beslutsamheten på InExchange.
Hjärnkontoret på högsta varv, fullt fokus och slutligen – en lösning mitt i prick!
Patrik jobbar som programmerare på utvecklingsavdelningen på InExchange. Det syns på långt håll att maskineriet, under den mörka kalufsen, arbetar frenetiskt när han sitter framför sina datorskärmar. Koncentrationen är på topp.
– Japp, så är det, intygar han med ett stort leende.
– Det är mycket tänkande och grunnande. Det är inte alltid man bara skriver kod. Man kan behöva spendera minst lika mycket tid på att fundera ut en bra lösning. Eller för den delen kolla en kod som redan finns och lista ut hur den fungerar.
Lösningsorienterad
För en oinvigd är det fascinerande att se hur lösningsorienterat Patrik och hans kollegor jobbar. Plattformen hos InExchange är omfattande, det skickas gigantiska mängder digital trafik varje millisekund, men trots den kolossala magnituden råder järnkoll.
Hur detta fixas så elegant upplevs som en gåta för någon som tycker ekvationer ser ut som hieroglyfer. Patrik värjer sig dock bums när vi gissar att utomjordisk slutledningsförmåga och matematiskt snille i vetenskapsklass är obligatoriska attribut i det personliga registret hos en utvecklare.
Han lägger det egenskapsmässiga på ett sakligare plan.
– Det stämmer i så fall mer med logiskt tänkande än med matematiken, hävdar Patrik och börjar resonera med sig själv om saken:
– Jag kan föreställa mig att tänket med algebra, med variabler och funktioner, ändå är bra att ha. Har man lätt för matte har man antagligen lätt för programmering. Tror jag åtminstone. Jag inbillar mig det.
– Fast framför allt är det mycket logiskt tänkande. Jag har alltid gillat sånt. Som sudoku och pussel. Det handlar i stor utsträckning om att vara problemlösare, menar han.
Gillar dialog
Även olika inspel och impulser utifrån har stor betydelse. Det är lätt att förledas att tro att Patrik kliver in i en slags bubbla, men den föreställningen tar han genast kål på.
– Jag tycker att jobbet blir som roligast när man träffar andra på företaget, när man diskuterar lösningar tillsammans och blandar detta med att sitta på egen hand och utvecklar idéerna vidare, säger den tidigare Lerumsbon och inser att det går stick i stäv med schablonbilden som utmålar hans skrå till udda enstöringar:
– Jag vet. Det stämmer inte överens med fördomen att programmerare helst sitter själva i källaren, men just att utbyta erfarenheter med andra är något jag gillar. Att exempelvis snacka utveckling med andra utvecklare eller resonera olika lösningar med kravställarna för ett specifikt projekt.
– Men visst, skyndar han sig att tillägga. Även programmering är jätteroligt. Det är dagarna man får blanda lite som blir roligast. Och sådana dagar har vi många av på InExchange.
Mer om Patrik:
Hur hamnade du på InExchange?
– Alltihop startade med att jag gick på ett gymnasium hemma i Göteborg som hade programmering. Programmet hette Digital produktion. Förutom programmering innehöll det grafiska bitar, som 3D och video, och webbutveckling. Därefter, när jag fortsatte att plugga, blev det Högskolan i Skövde för min del och spelprogrammering. Och väl i Skövde kom jag i kontakt med InExchange. Jag hann faktiskt börja på företaget innan jag ens hade gått ut skolan. Jag kom hit i samma veva som mitt examensjobb nästan var färdigt. Nu är det två och ett halvt år sedan.
Hur gör du för att spara ”hårddisken” mellan öronen när du är ledig?
– Jag får erkänna att jag sitter flitigt vid datorn även på fritiden. Jag spelar mycket spel. Men jag släpper programmeringen till stor del utanför jobbet. Jag tror att det skulle bli för mycket annars. Jag känner själv att jag behöver en paus från allt tänkande.
– Men vad hittar jag på när jag kopplar av? Tja, vet inte riktigt. Här på jobbet spelar jag mycket pingis…haha!
Vad tror du att du kommer jobba med om tio år?
– Jag misstänker att jag är kvar i samma bransch. Möjligen i en annan roll. Kanske jag har hunnit gå från en utvecklarroll till en produktledarroll. Å andra sidan: det är inget jag passar för. Troligtvis är jag fortfarande utvecklare. Om det i så fall är på spelsidan? Jag vet inte. Jag kommer definitivt ha kvar spel som fritidsintresse, men jag känner inte att det lockar mer än andra programmerarjobb.
