Per Liljekvist

Digitala fakturor är späckade med information.
Men många företag vet inte hur dessa resurser ska tas tillvara.
Per Liljekvist, affärsanalytiker på InExchange, kommer därför här med några tips och lite intressanta tankar i övrigt. Han slår genast fast två konkreta råd:
• Utbilda fler medarbetare i enklare hantering och analys av data.
• Arbeta mer aktivt med att hämta in kundernas åsikter och behov.

Per Liljekvist skulle kunna prata i dagar om hur man kan jobba mer datadrivet i sina affärer. Det är hans verkliga hemmaplan. ”Jag gillar data helt enkelt” förklarar göteborgaren med ett retoriskt skratt. Han har bland annat en bakgrund som systemutvecklare och utvecklingschef på researchbolaget Kantar Sifo. Där handlade det i hög grad om att kartlägga medie- och konsumtionsvanor. Per arbetade i huvudsak i en koordinerande roll, men sysslade även mycket med systemutveckling.

• BÖRJA I LITEN SKALA

Som så mycket annat är dataområdet fullt av trender och nyheter. Den oinvigde går lätt vilse. Per misstänker att den komplicerade framtoningen har en hämmande effekt för väldigt många. Ett första råd från honom är därför att avdramatisera datauppföljningen och analysarbetet och plocka ned det på en mer jordnära nivå.
– Det pratas mycket om machine learning och om att alla företag borde ha en data science-avdelning, men min rekommendation är att ha ett mer pragmatiskt perspektiv på det här. Att anställa en data scientist som sitter och gör jäkligt avancerade analyser, som ingen riktigt förstår, är att börja i fel ände. Det krävs i regel mycket fackkunskap för att vara mottaglig för sådana analyser.
Så hur börjar man i stället?
– Man kanske snarare ska börja i änden att demokratisera datatillgången i organisationen. Jag tänker så här: låt några utvalda lära sig SQL som är ett standardspråk för att kommunicera med data i en databas. Eller ännu enklare: hjälp dem att skriva en SQL-sats som de kan köra med jämna mellanrum för att följa utvecklingen och som ökar deras dataförståelse. På så vis bygger man från det lilla och går sedan stegvis mot något större.

Det Per beskriver faller till stor del under begreppet ”Data Literacy”. Denna engelska benämning ramar in värdet i att företag och dess medarbetare lär sig att förstå och analysera datamängder för att kunna skapa affärsnytta. En världsomspännande studie (The Data Literacy Index), gjord av dataanalysföretaget Qlik, visar att endast ett av tre företag är dataläskunniga och att detta på sikt sannolikt blir det största hindret för företag att nå framgång och tillväxt.

• LYSSNA PÅ KUNDERNA

Pers andra konkreta råd handlar om förtjänsterna i att mixa den kvantitativa datan, som levererar alla siffror som behövs för att bevisa generella slutsatser, med kvalitativ data som är av mjukare art och ger mer detaljer och djup.
– Man hittar så gott som alltid tendenser i den kvantitativa datan, men det kniviga är att utläsa tydliga svar. Man ser bara en korrelation, alltså styrningen och riktningen mellan de aktuella variablerna, men inte de exakta anledningarna till varför det ser ut som det gör. Det som i sin tur benämns för kausalitet, konstaterar Per Liljekvist och utvecklar:
– Här menar jag att man med fördel kan vända sig till sin egen kundstock och låta dem uttala sig om exempelvis relationen företagen emellan, vilka behov och önskemål de har och så vidare. Man kan göra kundundersökningar eller bilda fokusgrupper och därigenom få in den kvalitativa data jag pratar om.
Ska man i så fall hålla sig till några få frågeställningar?
– Visst kan man ha en uppsättning frågor klara, men jag tror faktiskt att man vinner ännu mer på att samla synpunkter tämligen förutsättningslöst. Boxar man in kunderna i en förutbestämd fålla missar man kanske viktiga insikter. Min känsla är att det är bättre att bara lyssna.

• VÄRDESKAPANDE POTENTIAL

Genom att haka på kvalitativ data till den kvantitativa varianten blir bilden mer komplett. Mönstren som den kvantitativa datan avslöjar får sin naturliga förklaring i orsak och verkan. Vilket i sin tur betyder, när dessa fakta synkroniseras med verksamheten, att man kan förutse försäljningstoppar mer exakt och detaljstyra exempelvis sådant som produktionstakt, lagerhållning, prissättning och ordermottagning.
Per Liljekvist igen:
– Det ger också bättre möjlighet till större precision i marknadsföring och försäljning. Att genomföra omfattande kampanjer kan för all del vara ett jättebra jobb, men det spills bort mycket energi om man skjuter för brett. Datan gör att man får större precision och att man skalar bort delar som inte inbringar några direkta intäkter och kan leda resurserna i en annan riktning.
Träffsäkerhet istället för hagelsvärmar?
– Precis. Jag gillar precisionsbegreppet i sammanhanget. Jag syftar på detta att alltid ha kundperspektivet, men att det ställs inifrån ett internt synfält: hur bearbetar vi våra kunder? Vilka relationer har vi till våra kunder? Kan vi förbättra relationerna? Allt sådant kan datan hjälpa oss med, menar Per och tillägger förtjust:
– När man gjort data tillgänglig uppstår en dynamik där man inte kan förutse riktigt vilka vägar och möjligheter som öppnas på sikt. Det är därför data är så spännande och stimulerande att handskas med. Den har en oerhört värdeskapande potential och ger – om den bara utnyttjas vill säga – viktiga affärsmässiga fördelar.


VILL DU OCH DITT FÖRETAG OCKSÅ JOBBA MER DATADRIVET I ERA AFFÄRER?

Läs gärna om Inköpsanalys. Det är en tjänst som InExchange erbjuder som visualiserar data ni redan har och ger helt nya insikter i inköp och utgifter.
Mer info hittar ni HÄR