Klockan är 11:58 och det är lunch om två minuter. Den dagliga rutinen att ta med sig mat, värma den och äta med sina kollegor känner alla igen. Det kanske inte alltid sådär jätteroligt att dag efter dag komponera en näringsvärdig måltid som är både tillfredsställande och har rätt GI-värde. Men äta bör man annars dör man.

Varje dag då klockan är 12:03 och man kommit in till köket så ställs man alltid inför två val. Jag vågar påstå enligt mina icke-empiriska undersökningar att 95,7% av befolkningen gör det enkla valet. Det som sparar tid, energi och framförallt gör hela processen smidigare. Dessa personer väljer något som ger dem mer kvalitetstid med kollegorna eller en längre stund att lösa korsorden i lokaltidningen. Majoriteten av alla jag iakttagit under min tid som arbetande individ väljer helt sonika mikrovågsugnen.

Så såg det dock inte ut för några årtionden sedan. Ska jag vara helt ärlig vet jag inte exakt hur det gick till. Men jag gissar att man värmde maten i s.k. kastruller på jobbspisen. Jag tänker på den stackars människan som är sist i kön, får diska grytan sist i ledet och knappt hinner värma maten innan lunchrasten är slut. För att inte tala om arga-jobb-lappar som jag förmodar satt på alla ytor i läshöjd. ”Din mamma jobbar inte här, diska grytan kan du göra själv”. Eller ännu värre pikar med Svinto-paket som står strategiskt utplacerade i lunchlokalerna.

Eller så hittar jag på, jag levde inte under den eran. Men visst måste processen ha varit lite mer omständig på den tiden? Och så kom den revolutionerande mikrovågsugnen. Väl ifrågasatt om vart näringen tar vägen och om huruvida man ska stå en eller tre meter från den. Men numera är den ett självklart inslag i var mans kök och i synnerhet på arbetsplatserna. Och personligen så vill inte jag lägga ner tid på att värma min mat i olika kokkärl när jag kan göra det snabbare. Jag kanske är lat av naturen, eller så vill jag göra något bättre av min tid. Det är upp till var och en men vi kan nog vara överens om att vill man spara tid så värms pyttipannan snabbare i en micro.

Vad har nu detta med fakturor att göra?
Vi leker med tanken att ni har två val när ni ska fakturera. Antingen så skriver ni ut alla 1423 fakturorna, kuverterar dem manuellt och kör förbi en postlåda med dem. Har ni inte frankeringsmaskin så köper ni frimärken. Kombinationen av slutet på den rullen och fredag 16:04 är inte så roligt, vad jag förstått. Då får man köpa nya, för man måste givetvis skicka sina fakturor. En del ägnar sina helger åt detta. En del svär över faktureringen. En del tycker det är kul. En del har pluggat ekonomi i ett par år och viker papper i slutet av varje månad.

Det andra alternativet är fakturans mikrovågsugn. Då jobbar man på precis som man brukar (man lagar alltid maten på samma vis även om den värms i en micro sedan) i sitt affärssystem. Sedan kan man helt automagiskt föra över fakturorna när man har skrivit dem färdigt. Varför? För det finns andra som kan kuvertera dem åt dig. De kan dessutom göra det snabbare, säkrare, billigare och i den delen av landet tar frimärkena aldrig slut. I den världen skriver man ut fakturorna 15:07 den fredagen, och så går man hem istället.

Vi på InExchange jobbar också för att alla ska ha möjligheten fakturera på det sättet. Det är inget som måste vara synonymt med en stor investering. Vi tror på att göra det lättare för alla, oavsett om man är en enskild firma eller en miljardkoncern. Jag tror också att din tid är precis lika viktig och värdefull som min. Därför rekommenderar jag varmt micron nästa gång du ska värma maten. Så får du mer tid över till annat, till exempel korsordet i tidningen eller dina kollegor.